Stråldos skador
•
Strålsjuka: Så slås kroppen ut av radioaktiv strålning
Sista avsnittet av den populära HBO-serien ”Chernobyl” sändes i förra veckan, om kärnkraftolyckan i Ukraina Olyckan, som var den första i sitt slag, fick oanade konsekvenser och många av oss minns nog hur länge vi inte fick äta vare sig rabarber eller svamp ens från svenska skogar. Även rennäringen blev hårt drabbad.
Men det är ingenting emot vad människorna i olyckans absoluta närhet fick genomlida. Kunskapen om hur farlig strålningen från den exploderade reaktorn kunde vara för människor var begränsad och beredskapen för en sådan händelse dålig. Samtidigt togs många felaktiga beslut, bland annat i ett försök att dölja vad som hänt från omvärlden.
När kärnkraftverket i Fukushima drabbades av tsunamin var läget ett annat och en total katastrof kunde undvikas. Men även där fick människor riskera sina liv för att rädda andras.
Frågan många av oss kanske ställer sig (särskilt vi som sett Chernobyl-serien) är: Vad händer egentligen i kroppen när vi utsätts för så stora mängder radioaktiv strålning?
Det här är strålsjuka
Den som utsätts för höga doser strålning, över en sievert ( millisievert, mSv) eller mer under en kort t
•
Stråldos
Stråldos är ett mått på hur farlig den ackumulerade mängden joniserande strålning en människa utsätts för är.
När kroppen utsätts för strålning tillförs kroppsvävnaden energi. Stråldosen (D) fås genom att den absorberade energin (E) divideras med massan (m) av kroppsvävnaden, det vill säga D=E/m. Stråldosen mäts i gray (Gy).
Den biologiska verkningen bestäms inte bara av stråldosen utan även strålningstypen har betydelse, till exempel ger en dos alfastrålning mycket allvarligare skador än lika stor dos betastrålning. För att värdera skadeverkningen multipliceras stråldosen (D) med en kvalitetsfaktor (Q) och vi får då ekvivalentdosen (H) som mäts i sievert (Sv), det vill säga H=Q*D.
Enhet
[redigera | redigera wikitext]När strålning träffar människan påverkar olika typer av strålning kroppens organ på olika sätt. För att beakta detta använder man en enhet som tar hänsyn till hur kroppens organ påverkas av olika slags strålning. Stråldos mäts i enheten gray, Gy. En annan enhet, sievert, används för mängden instrålad energi men tar hänsyn till vilken biologisk effekt strålningen har. Oftast räknar man med tusendels sievert (millisievert, mSv). Sievert är enhet
•
Beroende på sjukdomens svårighetsgrad vårdas patienten vid lämplig sektion, företrädesvis på hematologklinik. Översikter ovan omhändertagande från patienter inom initalskedet tillsammans med åtgärdskort, likt bör finnas på ett akutmottagning, besitter nyligen publicerats.
Behandlingen skiljer sig inte ifrån patienter tillsammans med pancytopeni då det gäller risk på grund av bakteriella- alternativt svampinfektioner.
Tillväxtfaktorer på grund av benmärgen (cytokiner) ges nära allvarlig neutropeni och anemi. Intensivvård kunna bli aktuell vid multiorgansvikt och vård på brännskadeavdelning ifall detta finns samtidiga och grundlig brännskador.
Benmärgstransplantation kunna bli aktuell om detta inte finns tecken mot kvarvarande hematopoes.
Olika myndigheters/organisationers roll vid kärnkraftsolycka
Arbetsmiljöverket (AV)
Ansvarar till information samt råd inom frågor liksom har tillsammans med arbetsmiljö samt arbetarskydd för att göra efter en kärnteknisk olycka.
De frivilliga försvarsorganisationerna
Bidrar tillsammans resurser nära räddningstjänst efter begäran samt avtal. inom frivilligförordningen namnges de 18 frivilliga försvarsorganisationerna med uppgift på beredskapsområdet som förstärkningsresurser för mot exempel myndigheter, regioner samt kommuner (SF