Hur yttrar sig epilepsi
•
Epilepsi – enstaka sjukdom liksom orsakar anfall
Epilepsi är en samlingsnamn till flera typer av anfall av olika orsak1 samt svårighetsgrad2. Anfallen kan titta olika ut för olika personer.3 Somliga får bara några enstaka anfall beneath hela existensen, medan andra kan äga svåra anfall varje dag.1 De flesta som äger epilepsi kunna fortsätta för att leva sina liv nästan som vanligt.3 Samtidigt innebär epilepsi på grund av många ett påverkan vid livets samtliga aspekter.4 detta finns enstaka rad olika behandlingar likt förebygger anfall 1och undersökning kring nya behandlingar pågår på bred front.5
Om epilepsi
Epilepsi är ett neurologisk4 och ofta livslång2 sjukdom såsom ger anfall1. Benämningen epilepsi används likt ett samlingsnamn för flera olika typer av anfall av olika orsak. Diagnosen epilepsi får den likt haft återkommande epileptiska anfall som ej framkallats från någon något som är kortvarigt eller inte permanent yttre inverkan, så kallade oprovocerade epileptiska anfall.1
Anfallen förmå vara från olika karaktär, både gällande symtom samt svårighetsgrad.2 Somliga får bara några enstaka anfall beneath hela existensen, medan andra kan äga svåra anfall varje ljus. För ungefär hälften från de drabbade läker epilepsin ut.1
Kraftiga anfall påverkar h
•
Symtom och anfallstyper vid epilepsi
Det svåra med epilepsi är att sjukdomen är oberäknelig – anfallen kommer plötsligt och är vanligtvis kortvariga, från några sekunder upp till fåtalet minuter. Symtomen vid epilepsi skiljer sig från person till person och hur ett anfall yttrar sig beror på i vilken del av hjärnan den epileptiska aktiviteten äger rum. En del kan uppleva symtom i endast en kroppsdel medan andra kan få krampanfall i hela kroppen[2].
När man talar om olika typer av epileptiska anfall talar man om två huvudtyper: generaliserade anfall och fokala anfall[3].
Fokala anfall
Fokala anfall startar i en begränsad del av hjärnan och kan te sig väldigt olika, både hur de upplevs och ser ut. Ibland kan man få en bekant känsla (deja vú-känslor) av ett anfall som kan vara svår att beskriva eller att syn eller hörsel påverkas utan att omgivningen märker av anfallet. Detta kallas ibland för aura eller förkänning där man fortfarande är medveten.
Vid ett fokalt anfall kan medvetandet påverkas helt, delvis eller inte alls. Exempelvis kan man vid ett anfall få en drömlik upplevelse då personen kan visa konstiga, upprepande beteende, så som ryckningar och blinkningar och vara
•
Epilepsi
Epilepsi (från latinepilepsia, från grekiskaἐπιληψία, från epilambanein, att anfalla, gripa tag, från lambanein, att ta)[1] är en grupp diagnoser av störningar i hjärnan, som ger återkommande epileptiska anfall. Anfallen kan bestå av medvetandepåverkan, ryckningar i armar och ben eller andra neurologiska symptom och orsakas av övergående elektriska urladdningar i hjärnans nervceller. Epilepsi är inte ärftligt, men kan vara medfödd eller uppstå till följd av en hjärnskada (trauma, stroke, tumörer, infektioner m.m.), men i många fall kan utredning inte visa någon orsak till epilepsin.
För den som haft ett enstaka epileptiskt anfall är risken att utveckla epilepsi mindre än 50%. För att få diagnosen epilepsi krävs därför vanligen att man haft minst två anfall, utan provocerande faktorer[2]. Risken för anfall ökas vid abstinens, infektion, extrem trötthet. Epilepsianfallens karaktär, frekvens och omfattning varierar kraftigt mellan olika drabbade individer, likaså möjligheten till framgångsrik medicinsk behandling. I Sverige får den som nyligen haft ett epileptiskt anfall inte köra bil, men personer med epilepsi får ofta börja köra igen när de varit anfal