Grisar förr i tiden

Bästa valet av griskött är KRAV-märkt. Dessa grisar är de enda som garanterat får gå ut. Under sommarmånaderna har KRAV-grisarna möjlighet att böka i jorden vilket hör till deras naturliga beteende. Dessutom är fodret i ekologisk grisproduktion till allra största del odlat utan kemiska bekämpningsmedel vilket är positivt för den biologiska mångfalden.

Det är odlingen av foder som orsakar störst växthusgasutsläpp från grisproduktionen genom att lustgas bildas och släpps ut från marken, och genom användning av fossila bränslen i bland annat traktorer som släpper ut koldioxid. Grisar äter till viss del restprodukter från livsmedelsindustrin, liksom foder som består av spannmål som inte klarar dagens kvalitetskrav från bageriindustrin. Samtidigt äter de i stor utsträckning sådant som vi människor i praktiken hade kunnat äta direkt, som både spannmål och soja, vilket hade varit mer resurseffektivt. Griskött märkt med Svenskt Sigill Klimatcertifierad visar att extra åtgärder har tagits för att minska klimatpåverkan. Dessutom begränsas mängden soja i grisarnas foder vilket med största sannolikhet gör att bekämpningsmedelsavtrycket blir lägre för den klimatcertifierade grisen.

•

Utegrisar i Sverige

Utegrisar är grisar som helt eller delvis har tillgång till utevistelse. Förr i tiden var detta mycket vanligt förekommande då småbrukare höll några grisar var och de fick ströva fritt i skogen.^[1] Nuförtiden bedrivs den konventionella grisproduktionen av de allra flesta producenter enbart inomhus där djuren hålls i olika boxsystem ända fram till slakt. Utegrisar är inte längre vanligt i Sverige, knappt ett par procent av det totala antalet suggor hålls ute. Omkring hälften av dessa ingår i ekologisk produktion enligt KRAV: s regler. Inom KRAV- och EU-certifierad ekologisk produktion är djuren garanterade utevistelse och man strävar efter att djuren ska kunna bete sig naturligt. När det gäller utehållna slaktsvin och tillväxtgrisar är de ekologiska grisarna helt dominerande och de utgör ungefär 1&#;% av det totala antalet slaktade grisar hos Swedish Meats.

Hyddor eller rastgård

[redigera | redigera wikitext]

Det finns i princip två olika typer av grishållning utomhus. I det ena fallet har grisarna tillgång till stora ytor och de ingår då i växtföljden. Vanligt är då att använda hyddor av olika slag under produktionens gång. Stora hyddor används

•

Grymt stora skillnader i grisarnas liv

Mat

Hur skiljer sig existensen för grisen beroende vid var samt hur den föds upp? Vi jämför ekologisk och svensk produktion tillsammans med importerat animalisk föda som ofta kommer ifrån länder tillsammans med bristande djurskydd.  

Publicerad 21 apr, • 4 min för att läsa

Stå upp för naturen

Läget för vår planet existerar akut, dock vi kunna fortfarande bromsa utvecklingen. ni behövs inom det arbetet!

Bli månadsgivare

I landet äter oss mycket griskött. Bara beneath jul säljs runt  ton skinka samt varje tid äter vi drygt 30 kilo griskött per person. Faktum är för att griskött existerar det populäraste köttet i land följt från nötkött samt fågelkött. Ungefär en fjärdedel av grisköttet vi äter är importerat och endast ca 2 procent kommer ifrån ekologiska gårdar. dock det existerar stora skillnader på livet vilket gris. Skillnader som ni som konsument garanterat önskar ha koll på. 

Varje tid slaktas runt 2,5 miljoner svin i landet. Det förmå låta många men existerar en små siffra ifall vi jämför med land och Tyskland där detta varje år slaktas 20 respektive 58 miljoner grisar. detta