1 2 stens tegel
•
Hur liksom helst får du börja det kurera med för att reparera fogar som äger vittrat vid utsidan . Trasiga fogar släpper nederbörd för djupt in inom tegelväggen. besitter du ingen luftspalt inom den gamla väggen således kan den bli fuktigt helt genom vid långa kalla regnperioder. Brukar kännas mest vid norrvestra sidan där väggar torkar många långsamt.
Om din betongplatta har direkt kontakt tillsammans med marken således är papp bra för att ha.
Om du bör ha spalten och angående spalten bör ventileras således är detta endast utåt mot detta fria man brukar ventilera en skiljevägg. Då skulle du behöva göra ett massa håll i den gamla väggen och detta är ingen bra svar att utföra den otätt, tycker jag.
Det existerar bara vad jag tycker men jag är ingen proffs . Hoppas ni hittar ett murare vilket vet hur det bör göras.
gaia
•
Murverksmått
Tegel har genom året tillverkats i en uppsjö av format. Idag är det mesta teglet som används i Sverige importerat från Danmark och därför är idag dansk format vanligast. När en byggnad ska utföras med tegelfasad är det bra att ha tegelmåtten i åtanke redan från början så att måttsättningen på till exempel pelare utformas efter detta. Detta gör att fasaden blir både snyggare och det bli enklare för muraren. Måttkedjan 6, 12, 18, 24 är en bra tumregel att jobba efter.
12 = mm (en kopp) + 12 mm fog
18 = mm (en ¾-sten) + 12 mm fog
24 = mm (en hel sten) + 12 mm fog
Randers tegl har även tagit fram ett långformat på tegel, xx38 mm. Detta kan med fördel kombineras med vanligt danska format eftersom mm + mm + 12 mm fog = mm.
Nedan hittar du en tabell med de vanligaste tegelformaten i Sverige.
FORMAT | L X B X H[MM] | ÅTGÅNG |
DNF [Danskt normalformat] | x x 54 | 64 st/m² |
SNF [Svenskt normalformat] | x x 62 | 55 st/m² |
Flensburg | x x 38 | 84 st/m • MurförbandMurförband är namnet på de olika teknikerna för att ordna stenarna i en mur, antingen av tegelsten eller natursten. Funktion och mått[redigera | redigera wikitext]Avsikten med murförbanden är huvudsakligen att de vertikala fogarna inte skall fortsätta oavbrutet genom flera lager (skift) av stenar, och att även diagonala fogar i möjligaste mån undviks. En tumregel är att ju mer komplicerat ett förband är desto starkare är det. Beroende på stenarnas läge i muren kallas de olika skiften:
En annan benämning för koppskift är sträckskift. Krysskift kallas ibland för veckmurning, smygskift eller strömskift. En vanlig benämning av koppsten är bindare. Lodrätta fogar kallas för "stötfogar" och de vågräta för "liggfogar". Den sida som en sten ligger på kallas dess "ligg"; den sida som de andra stenarna vilar sig på kallas dess "bygg" och den sm |