Hydrostatiskt tryck blodkärl
•
Vetenskap & hälsa
I en ny studie från Centrum för Primärvårdsforskning vid Lunds universitet och Region Skåne, har forskare undersökt riskfaktorer för blodproppar, det vill säga venös tromboembolism (VTE). Resultaten visar på ett starkt samband mellan längd och VTE-risk för såväl kvinnor som män. Risken ökar med längden. Långa personer har ett ökat hydrostatiskt tryck i kroppen, alltså trycket från blod och andra vätskor i kroppen, gentemot kortare personer, vilket möjligen kan förklara resultaten.
&#; Vi har använt oss av flera svenska register i den största och hittills enda nationsövergripande studien. Vi är därför säkra på resultaten som är höggradigt statistiskt signifikanta, betonar docent Bengt Zöller vid Lunds universitet och Centrum för primärvårdsforskning i Malmö, som är ett samarbete mellan Lunds universitet och Region Skåne.
I forskningsprogrammet undersöks riskfaktorer for venös tromboembolism (VTE) för bättre riskvärdering, profylax och behandling. VTE är den tredje vanligaste hjärtkärlsjukdomen efter hjärtinfarkt och stroke. Det har tidigare beskrivits ett samband mellan längd och VTE, men det eventuella orsakssambandet har inte fastställts. Sambandet har
•
Interstitiell vätska och interstitium: bildning samt funktion
Tät bindväv förmå innehålla vätskefyllda utrymmen mellan kollagenfibrerna.
Jill Gregory, Mount Sinai Health struktur, CC BY-ND License
En potentiellt betydelsefull upptäckt
Även om vetenskapsman har studerat människokroppen beneath lång tidsperiod finns detta fortfarande många som existerar okänt ifall vår anatomi och kroppens funktioner . En nyligen upptäckt förmå vara många viktig till att öka vår insikt. Enligt vetenskapsman har tekniken som används för för att förbereda vävnadsprover för granskning under en mikroskop hindrat oss ifrån att titta en sektion av kroppen. Denna komponent består från anslutna, vätskefyllda utrymmen vilket sträcker sig genom kroppens täta bindväv. De anslutna utrymmena förmå ha flera funktioner samt kan existera inblandade inom spridningen från cancer.
Vätskan inom bindvävsområden kallas interstitiell vätska. Interstitiell vätska är betydande eftersom den badar cellerna, förser dem med viktiga ämnen samt avlägsnar skadliga. Ett utrymme som innehåller vätskan existerar känt likt ett mellanrum eller en mellanrum.
Bilden ovan visar ett vy från tät bindväv som den kan finnas i verkliga livet. Istället för för att fyllas tillsammans med kollagenfibrer inom ett kompakt arrangemang, vilket
•
Onkotisk tryckfysiologi, normala värden
den onkotiskt tryck eller coloidosmótica är en kraft som utövas av albumin och olika proteiner i blodplasma som bidrar till flytningen av fluider vid kapillärmembranernas nivå. Det är den viktigaste kraften som håller vätska i vasculaturen.
För att förstå vad onkotiskt tryck är det först att först förstå att kroppen är indelad i flera fack där total kroppsvatten fördelas: två tredjedelar av det är inrymt i cellerna. Detta fack kallas intracellulärt utrymme (EIC).
Den återstående tredje distribueras i det extracellulära rummet som följer: fjärdedel är inom blodkärl (plasma), och de återstående tre fjärde är belägna i ett utrymme som omger alla celler av organismer kända som interstitiella rummet.
Slutligen separeras var och en av dessa fack med semipermeabla membran; det vill säga membran som tillåter passage av vissa element och begränsa andras. Som en allmän regel tillåter semipermeabla membraner fri passage av vatten och begränsar passagen av proteiner genom detta.
Detta koncept är grundläggande för att förstå och skilja osmotiskt tryck (vatten) från onkotiskt tryck (proteiner). Det osmotiska trycket är den fysikalisk-kemiska