Sekundär lymfatisk vävnad

  • sekundär lymfatisk vävnad
  • Sekundär lymfoid vävnad
  • Sekundär lymfödem

    • •

    Lymfatiska systemet

    Det lymfatiska systemet eller lymfsystemet är ett system hos människan och andra däggdjur, bestående av lymfan, lymfkärlen och ett flertal organ. Det lymfatiska systemets funktion är dels dränering av vävnaderna, så att vätska som läcker ut ur blodkärlen leds tillbaka till blodet, dels har den uppgifter i kroppens immunförsvar.

    Lymfkärlen är ett nätverk av tunna rör som liksom blodkärlen har grenar in i kroppens alla vävnader. Lymfkärlen bär lymfan, en färglös vattnig vätska som läckt ut ur blodet till vävnaderna, tillbaka till blodkärlen. På lymfkärlen finns också risgrynsstora organ som kallas lymfknutor eller ibland lymfkörtlar. I armhålorna, i ljumskarna och i buken finns större anhopningar av lymfknutor. I lymfan finns celler som hör till immunförsvaret, lymfocyter, och lymfan avlägsnar även gamla eller skadade celler. Lymfan transporterar även fett från tunntarmen till blodet. Organ som är inblandade i lymfsystemet är mjälten, brässen, tonsillerna och benmärgen. Lymfatisk vävnad hittas även i magen, i tarmarna och i huden.

    Lymfan kommer från blodplasma som läcker ut från de minsta blodkärlen, kapillärerna, i de omgivande vävnaderna. Ka

  • sekundär lymfatisk vävnad

    • •

    Lymffolliklar

    MALT-vävnaden (mucus-associated lymphatic tissue) eller diffus lymfatisk vävnad förekommer i lamina propria, dvs i slemhinnornas bindväv. MALT-vävnad består av oinkapslade lymffolliklar och fria lymfocyter. Denna typ av vävnad förekommer längs matsmältningskanalen (GALT = gut-associated lymphatic tissue), andningsvägarna (BALT = bronchus-associated lymphatic tissue) samt i könsorganens och urinorganens väggar. I denna diffusa lymfatiska vävnad sker de första immunreaktionerna. Fibroblaster, plasmaceller, eosinofila leukocyter och lymfocyter förekommer i MALT.

    Oinkapslade lymffolliklar uppkommer då lymfocyter delar sig lokalt. De förekommer på samma ställen som den diffusa lymfvävnaden, dvs längs matsmältningskanalen och andningsvägarna. Matsmältningskanalen har rikligt med oinkapslad lymfvävnad i tonsillerna och i Peyers plagues i tunntarmens vägg och blindtarmen. En lymffollikel kan bestå enbart av små lymfocyter. Dessa kallas primära folliklar. Största delen av folliklarna är s.k. sekundära folliklar. I en sekundär follikel kan man urskilja ett germinalt centrum, som är ljusare färgat än den omgivande vävnaden. I det germinala centrumet delar sig lymfocyte

    •

    Vad är dem sekundära lymfoidorganen?

    den sekundära lymfoidorgan eller kringutrustning är dem organ vilket ansvarar till regleringen från antigenernas cellulära interaktioner tillsammans cellerna inom immunsystemet.

    Det önskar säga, inom de sekundära lymfoidorganen förekommer processen på grund av igenkänning från det invaderande antigenet; Lymfocyterna aktiveras endast i närvaro av icke-själv-sig själv.

    Denna förmåga hos lymfocyterna att diskriminera mellan sina egna samt de konstiga, beror vid det faktum att dem har blivit ordentligt utbildade i thymus för för att göra detta..

    Genkännandet av antigener leder mot en serie händelser vilket fagocytos, föredrag av antigen och aktivering av andra immunceller, tillsammans med produktion från antikroppar samt cytokiner.

    På bas av denna funktion existerar de sekundära lymfoidorganen strategiskt placerade inom möjliga ingångsdörrar för antigener till organismen.

    De involverade organen är: lymfkörtlarna och mjälten, som existerar väldefinierade kappade organ, dock också lymfoidvävnaderna associerade tillsammans med slemhinna strategiskt fördelade inom kroppen..

    Den senare är tarmvävnaden GALT (Peyers plåster), bronkialvävnad BALT, nasofaryngealvävnad NALT (tonsiller) och hud (SALT).

    index

    • 1 lymfkörtlar
      • -Lo