När blommar blodtopp

Information

På långa, gängliga stjälkar sitter små, mörkt rödbruna blommor i en liten kolv. Den fleråriga plantan är yvig och gillar att stå fuktigt men ändå väldränerat. Den växer sig stor i sol eller halvskugga.

Blodtoppens sågtandade blad är ätliga och har en smak som påminner om gurka. Den kallas även för blodstilla då den traditionellt har använts som medicinalväxt, bland annat som te för att främja matsmältningen. Färska, skalade rötter har också använts på lättare brännsår för att lindra och motverka inflammation.

Så ytligt inomhus tidigt på våren. Om fröna inte grott inom 1–2 månader kan de behöva stratifiering (köldbehandling) för att vakna.

Sanguisorba officinalis &#; Blodtopp

Blodtoppen är enstaka gammal ört- och medicinalväxt och redan på talet nämns växten i svenska skrifter såsom bloddroppegräs. Man ansåg för att blodtoppen ägde en blodstillande effekt. Man använde blodtoppen också mot att smakförstärkare sitt vin.

Blodtoppen sprider sig med jordstammar, sk rhizomer och önskar man föröka den kunna man dela plantan vid våren alternativt hösten. Bladen är existerar parbladiga samt har enstaka sågad kant. Blommorna sitter på upprätta stjälkar.

Den blommar från juni &#; augusti och den vill äga sol mot halvskugga. Blommorna är små kort ax i oxblodsfärg. Mycket effektfullt. Den rena arten blir rätt upphöjd, upp mot ca cm hög. tillsammans med det finns även lägre sort liksom heter &#;Tanna&#; och detta är den du ser på bilden. Den blir ca 60 cm hög.

God grannar

Den högre blodtoppen kunna behövas bindas upp således att den inte lägger sig. alternativt så utför du vilket jag; samplanterar med andra stora perenner som den kan erhålla stöd från och väva ihop sig med. för att samplantera tillsammans prydnadsgräset tuvrör (calamatgrostis x acutiflora) existerar väldigt fint. Jag besitter samplanterat den med ett vippslide samt då kombineras de vita skira vipporna med dem oxb

•

Blodtopp

Blodtopp (Sanguisorba officinalis) är en ganska sällsynt växt i Skandinavien, i Sverige ursprungligt vild endast på Gotland, där den finns på ängar på öns östra del, i Norge däremot mera utbredd, nämligen på flera ställen vid kusten runt landets sydligaste del upp till Hardangerfjorden.

Blodtopp är nära släkt med småborren som den även liknar till storlek och byggnad, även om bladen är kala och blågröna och blommorna blodröda i kort, rundat ax. Till blomman är denna art avvikande genom att hyllet är en färgad, 4-bladig kalk (vars blad till ställningen motsvarar blomfodret hos de närstående släktena), ståndarna är endast 4 till antalet, och pistillens märke är 2-delat, långhårigt och pensellikt. Skenfrukten är torr och hård och har inte någon spridningsmekanism, såvida man inte räknar de 4 smala hinnkanterna i dess hörn, som i viss mån bidrar till att skenfrukten kan föras iväg av vinden.

Medicinsk användning

[redigera | redigera wikitext]

Blodtopp var förr i tiden en medicinalväxt ("officinalis") och kallades även "pimpinell", "pimpernell" eller "bibernell", på apotekslatin "Pimpinella italica".

Inom folkmedicinen används blodtopp invärtes vid diarré o